"Plötsligt en morgon"
Gatubilden
WOL0TFF35W2001259

Sida ur Pixibok
"Just det - fast tvärtom"

 

En dekonstruerad ansamling mer eller mindre
identifierbara halvfabrikat.
Av jord komna. Men kanske också en doft av återfödd humus.

memento mori?
När jag hade ritat "plötsligt en morgon" sökte jag ett annat tema för detta lätt oroande tillstånd. Och kom då fram till den trojanska hästen med sin fördolda last. Därefter har den tagit sig innanför murarna i min bildvärld. Den trojanska hästens innehåll var okänt för innevånarna i Troja när de släppte in den i staden. De gick på en nit. Men det oprövade måste likväl nångång provas.
Det vet minsta barn.
De på rygg sovande bilarna gick bra ihop med 70-talets radikala visioner om en alternativ stad.
Inte bara oljekris låg bakom frågan om att minska bilberoendet. Redan på denna tid fanns forskning som
pekade mot klimatförändringar pga koloxidutsläppen. Men mest oroade man sig nog för blyet i bensinen.
"Utan bilen stannar Sverige" hette kampanjen som reagerade mot hoten från alternativrörelsen.
Bilens försvarare oroade sig mer för konsekvenserna av att bli av med denna praktiska nödvändighet.
Men också hotet mot denna förlängning av det egna jaget. Ett frihetsinstrument. En maktpotensial. Bilen
som blivit en del av identiteten. Chassinumret är koden. Som ett personnummer.
När bilen går in i det stora kretsloppet sätts vår egen existens i gungning.
Det vet alla som lämnat in sin gamla trotjänare på skroten.

Plötsligt en morgon



I 25-års åldern gjorde jag teckningen "plötsligt en morgon". Inte som en revoltörs dröm om att välta allt överända.
Nä det var mer en romantisk vision av vila och befrielse från de störande kraven på effektivitet och ändamålsenlighet.
En bild av att villkoren plötsligt har ändrats.
Det som rör sig utanför det förväntade kan vara skrämmande. Störa ordningen och utgöra ett hot. Trygghet är gott.
Men tryggheten som högsta tillstånd blir i längden förlamande.
Det vet minsta barn.