Jörgen Platzer
Den trojanska hästen och andra landvinningar
I den nya sviten målningar som Jörgen Platzer presenterar på Kalmar Konstmuseum återfinns hans återkommande intresse för geometriska former. Formerna är stiliserade och kanske kan elementen ses som reducerade byggstenar med vars utgångspunkt man därefter kan bygga upp något nytt. Platzers arbete är i mångt och mycket att betrakta som vetenskapens motsvarighet till grundforskning. I den aktuella serien målningarna rör sig de stiliserade formerna mellan passager (en bro) och hinder (en stenvägg) medan den trojanska hästen varslar om en anstående - mer lömsk - transformation.
Ett vanligt förekommande betraktelsesätt är att se själva målningen – det enskilda fysiska objektet - som det primära i konstnärligt arbete. Det gäller oavsett om man betraktar den tvådimensionella ytan blott som färg och form, eller som en bild vilken går att läsa av som ett kodsystem, en berättelse eller en rebus. I ett estetiskt synsätt på konst är bilden sig självt nog, men en sådan uppfattning om konst vittnar sällan om den konstnärliga processen i vilket objektet (målningen) tillkommit. Egentligen är det enskilda konstobjektet - som resultat betraktat - i de flesta fall fråntaget det sammanhang i tid och rum ur vilket konstobjektet tillkom. Objekten blir därför inte sällan alienerade från sitt sammanhang.
Ett annat betraktelsesätt är att istället för att se på måleri som ett fysiskt objekt betrakta måleri som en handling – en process. För många konstnärer utgör det färdiga objektet – exempelvis en målning – endast en slags hållpunkt i en ständigt pågående konstnärlig process. För några konstnärer kan till och med ett beslut att ett verk är avslutat i samma stund övergå till ett slags ointresse för det just avslutade. Alltså i den stund när målningen övergår från att vara en processuell spelplan till ett avslutat objekt. Platzers avslutade målningar kan utifrån ett processuellt synsätt betraktas som ett antal koordinater som markerar en inmutning inom vars fält en spänning uppstår mellan de enskilda positionerna. Platzers konstnärskap kan sägas röra sig i förskjutningarna – i positionsförflyttningen - mellan de realiserade verken. Det intressanta i processen finns inte primärt att finna i målningarna som solitära objekt, utan i de relationerna som uppstår i rummet mellan målningarna.
I arbetet med att komma vidare finns passager och hinder. I konstutövandet är det oftast inte den lättaste eller kända vägen den vinnande strategin. Tvärtom, för att gå vidare i terrängen och bryta ny mark måste hinder övervinnas. En konstnärlig strategi kanske är att likt den trojanska hästen ta sig bakom hindret, med en liten men kanske en avgörande handling, och på så sätt få motståndet att upplöses inifrån, så att nya möjligheter uppstår.

Martin Schibli, Curator Kalmar Konstmuseum
<<