"RO TILL ? "

11. Sommarn 2024

Våren och sommaren gick och blev till höst innan båten var redo för avfärd. Nedan en liten sammanställning av olika nödvändigheter som anmälde sig och sköt upp expeditionen. Siktar nu på att komma iväg tidigt sommaren -25.

10. Vinter

Dan före dopparedan. Hann få båten under tak lagom till ett tidigt snöfall. Ateljén färdig för måleri. Julen här. Roddprojektet vilar ett par månader när jag återbesöker och undersöker var jag finns i måleriet. Plockade fram den stora målningen från utställningen Transport på Kalmar konstmuseum. Kommer nog att gå på den lite igen. Som en förberedelse för kommande målande i roddprojektet.

9. Mer höst

9 november 23 De flesta löven har nu nått marken. Båten (heter just nu Årta) for upp lätt som en plätt på land igen efter det korta doppet. Segeltestningen anstår till våren. Hann aldrig testa ballasttanken eftersom vattenslangen var inlåst för vintern.

8. Höst

En overklig känsla att sitta i det vaggande skrovet som fyllt ateljén länge nog. Slipdamm och epoxilukt utbytt mott frisk luft och kluckande.

Än så länge bara provat med tom ballast-tank. Kanske når Kalmarsunds yta upp till den målade vattenlinjen vid full tank. Nu ligger vattenlinjen parrallellt med vattenytan ca fyra cm upp. Känns bra.

7. Höstaning # 2

30/9 -23 Omvärlden har gungat på i oförminskad absurditet. Kanske distanserar jag mig lite för mycket till krig, politik och gangsterkrig. I våras täljde jag ett litet påskägg till Himmelsbergas påskutställning. Det blev till en introvert övning i täljande. Påskägget stängde liksom in sig självt i en historia som pratade om längtan efter ett alexanderhugg i den gordiska knuten för att befria Columbi ägg… Varken Columbus eller Alexander den store intresserar mig egentligen, åtminstone inte som förebilder. Men drastiska lösningar ligger ju i tiden.

Det känns bra och på tiden att båten lämnat puppstadiet och snart träder in i en ny fas.

6. Höstaning

21/9-22. Har åter accepterat uppskjuten sjösättning. Det får bli till våren. Har ägnat mig åt trädfällning för att släppa fram solen till solpanelerna. D.v.s. den bofastes sysslor med att se om sitt hus. Kan bara konstatera att omvärlden gungar mer än en roddbåt i Kalmarsund. Har ändå beställt beskrivning och sjökort för Europas vattenvägar. Man kan ju ta sig till Svarta havet via Rhen, Europakanalen och Donau utan att trafikera ryska vatten. Kanske ett alternativ. I morgon sista dagen för utställningen Spantspjärn II. För ett år sedan körde jag hem utställningen Spantspjärn 1 från Galleri Skelderhus. Hamnade då i köer på omdirigerade vägar pga olyckan som tog Lars Vilks liv. Jag hade dagarna innan för första gången besökt Nimis i Kullaberg. Utan vidare jämförelser känner jag en viss släktskap med andan i Vilks tilltag att gå i dialog med havet.

5. Framåt ändå

Nu 6:e september (22). Sedan inlägg nr 4 i början av mars har jag sakta återgått till båtbyggandet parallellt med att förbereda utställningen Spantspjärn 2 som nu hänger på Teatergalleriet i Kalmar. Spantspjärn 2 behandlar roddprojektet. Utställningstexten finns i pdf nedan för nedladdning: Sommaren har passerat. Olika störningar har försenat färdigställandet av båten. Men sakta närmar sig timmen när hon ska släppas ut genom ett hål i väggen. Vilken väg hon ska ta sedan är fortfarande osäkert.

4. Förskräckelse

Den 24 februari har passerat med två veckor. Förtvivlat läge. Projektets mål har blivit en total illussion.

3. Förvillelser?

Projektet har haft det lite motigt. Coronarestriktioner. Roddarens hjärtflimmer och problem med en axel har bromsat drivet en aning. Nu har ju också den ryska politiken börjat lägga sig seriöst i vägen för min roddbåt. Jag tänker dock undvika politiken såväl som epidemiologin i detta projekt. Tyvärr undviker varken politiken eller pandemin förutsättningarna för projektet. Så jag försöker se krig och epidemier som den dramatiska fond vi alla ser och jag tänker inte falla för lockelsen att utnämna dem till delar av konstprojektet. 

 Åror!
Har nu skaffat åror och delar till ett rullsäte.Tänkte kombinera rullsätet med cykelslangar till en roddmaskin så man kan börja ro lite innan båten är klar.

2. Förberedelser

Föga anade jag när jag beställde båtdelarna på nyårsafton 2019 att projektet skulle kunna kallas ett Coronaprojekt. D.v.s. något som görs i karantän för att få tiden att gå.  De omständigheterna kastade ett nytt ljus över mitt tilltag. En global existensiell näsknäpp som skänker sitt eget lugubra skimmer över denna tid. I viss mån kände jag att de existensiella associationerna i mitt eget projekt krympte lite. Som så mycket annat.

Men nu var det bara att köra på. Först skarva ihop hela bordläggningsplankor av bitar från plywoodskivorna, som pusselbitar. Laskarna i denna konstruktion kallas puzzle joints. Epoxylimmet binder endast i de tunna kanterna av plywooden. Efter härdningen vågade jag knappt lyfta de långa "plankorna" från golvet. För att några dagar senare vrida dem allt jag orkade för att kunna sy ihop ett skrov. Sy ihop är rätt uttryck eftersom man najar ihop borden med koppartråd innan de limmas och lamineras med glasfiber.    

 De första stegen på tillverkningen av det sköra kärl som ska bära konstprojektet var tagna. 

Nedan en mycket förkortad dokumentation av byggandet hittills. (januari -22)

1. Behovet